En bra sak med att börja på nytt jobb är att man får tid att tänka på lite nya frågor. En sådan är om några helt nya transportlösningar kan tänkas få genomslag i framtiden. Det finns ett antal mer eller mindre fantasifulla tekniker som jag har hört nämnas under åren, exempelvis:
- Spårbilar, som lokala och/eller interregionala system
- Laddhybrider
- ”Rullande trottoarer”
- Cykeltuber
- Segways el liknande minifordon
- Magnetsvävartåg
- Luftskepp för godstransporter
- Lastfartyg med moderna ”segel”
- Varudistribution i tunnelbanan nattetid
- Ihopkopplade lastbilskonvojer
Personligen tror jag att laddhybrider är den nya transportlösning som kommer att få störst påverkan på vårt transportsystem under mitt yrkesliv. Här forskas det en hel del kring fordonslösningar och infrastruktur för laddstationer, men inte på hur transportsystemet som sådant kommer att påverkas. Ett storskaligt genomslag skulle väcka helt nya transportpolitiska frågor – särskilt för våra städer. När marginalkostnaden för att köra bil blir mycket låg och utsläppen minskar drastiskt kommer vi att ställas inför nya utmaningar. Problem med buller och luftföroreningar minskar, men i gengäld riskerar trängseln på vägnätet att öka markant, och framför allt bristen på parkeringsplatser. Även för kollektivtrafiken liksom för gång och cykel innebär detta både hot och möjligheter. Det är verkligen inte lätt att gissa om, när eller exakt hur nya transportlösningar kommer. Jag tror dock det är viktigt att forska mer kring dem. Om de slår igenom behövs helt nya transportstrategier samtidigt som helt nya krav kan komma att ställas på beslutsunderlagen. En sådan omställning tar tid. En ökad kunskap om nya transportlösningar känns därför som en angelägen uppgift för CTS och andra aktörer, exempelvis det nya Trafikverket.
