Fokusområdet Samhällsekonomisk metodik

I morgon tisdag 9 juni kl 13 är alla som är intresserade av fokusområdet för ”Samhällsekonomisk metodik” i TLA:s seminarierum. Kallelsen skickades ut för ett par veckor sen, och flera har hört av sig med idéer i förväg.

Eftersom en hel del av idéerna redan mail-ledes blivit intressanta konversationer så tänkte jag återge relevanta delar här, för alla intresserade. Några gemensamma trådar är

• ett intresse för analys av styrmedel/åtgärder lika väl som investeringar. Det aktualiserar behovet av bättre underlag för skattefaktor 2, diskonteringsränta och andra övergripande parametrar.
• är det rangordning eller absolut lönsamhet som är intressant(ast)?
  
• idéer om en skriftserie som sammanfattar och diskuterar olika ämnen inom samhällsekonomisk metodik, eller presenterar och sprider resultat.
• Tidsvärdena - hur differentierade bör de vara?
  

Gunnar Isacsson:

Vi borde ha ett projekt om "marginal cost of public funds" som syftar till att skatta den för investeringar i transportinfrastrukturen. Ytterst handlar det om arbetsutbudseffekter på den "intensiva" (hur många timmar givet att de är > 0) och "extensiva" (inga alls eller några timmar) marginalen. Vi har idéer om relevanta data etc. Markus S och Roger P har ett VV finansierat projekt kring liknande frågeställningar. Det bygger kanske på en mer aggregerad approach medan vi funderat på detta ur ett mer mikroorienterat perspektiv.

Jonas E:

Nu är visserligen även jag en vän av MCPF-forskning, och arbetsutbudseffekter på intensiv/extensiv marginal är dessutom intressant i andra sammanhang (alla sorts infrastrukturprissättning t ex).
Men jag kan ställa motfrågan direkt: Varför är MCPF eg. så intressant för transportsektorns vidkommande? Enda gången som MCPF spelar roll i en objektkalkyl är om Anders Borg skulle använda absoluta lönsamheten hos en hel investeringsplan för att avgöra totalramen i statsbudgeten. För rangordning av objekt spelar ju inte MCPF någon roll (undantaget vägavgifter etc.). Och om vi antar att varken Anders Borg eller någon annan någonsin kommer använda absolut-NNK för att avgöra ramen - varför ska vi då lägga kraft och pengar på MCPF? En fråga man bör ställa, tycker jag, även om jag nu händelsevis själv är intresserad...

Anders Karlström:

Om man bara ska forska om sådant som politiker använder för politiska beslut vet jag inte om samhällsekonomisk metodik platsar heller.... Målfoto får avgöra.

Men, om man måste vara rent transportforskningsinriktad så svarar väl du på frågan själv. Det finns ju mer än bara rangordning av vägbyggen. När det gäller vägavgifter, skatter och andra styrmedel etc spelar det ju roll (eller borde spela roll).

Ett förtydligande om projektet: man kan tänka sig att Marcus et al kommer en bra bit på projektet som bygger på representativ individ och förmodligen steady state. Så det här projektet är inte ett konkurrerande projekt till det befintliga, jag tycker snarare att det kan vara en fortsättning, gärna tillsammans med dem om de vore intresserade.

En mer intressant fråga är den antika heliga graalen - hur man alls får med arbetsmarknadseffekterna i SE bedömningar. Jag tänker att "Latte-projektet" är svaret i det att det integrerar state-of-the-art modeller för rumsligt arbetskraftsutbud med transportmodeller. Med en mikroansats som transportmodellerare brukar gilla. Jag är väldigt förtjust i att vi har en modell som faktiskt får med matchning på arbetsmarknaden i en transportmodell för arbetspendling.

Gunnar Isacsson:

Jag har hört folk som verkar tycka att absolut-NNK bör påverka ramen - satsa inte på olönsam infrastruktur! Vård-skola-omsorg istället! Sen kommer det kanske inte bli så i praktiken eftersom det rimligen borde innebära att CBA ska sjösättas mer systematiskt på andra politikområden. Men sådana idéer kanske kan ha en viss effekt på ramarna, i alla fall - de är ju ett argument för fi-dep att hålla emot i budgetsamtalen?

Joakim Johansson:

Ett område som jag anser behöver ytterligare forsningsinsatser är den samhällsekonomiska kalkylräntan. Det finns vare sig teoretiska eller empiriska belägg för att tillämpa en ränta på 4 %. Dessutom finns det relevanta frågor som inte behandlas eller endast behandlas översiktigt i ASEK4, t.ex. argumenten för att tillämpa olika räntor för olika kostnad- och nyttoposter eller för att tillämpa en ränta som avtar med tiden. Kalkylräntan får stort genomslag för den beräknade lönsamheten och bör därför baseras på en mer vetenskaplig grund.

Jonas E:

Tack för intressant text! (bilaga om vad som avgör kalkylräntan). Den får mig att tänka på en vag idé som jag umgåtts med ibland, nämligen att CTS skulle ge ut små "diskussionsskrifter" om samhällsekonomiska ämnen, där man sammanfattar någon fråga, pekar ut forskningsbehov och/eller formulerar en rekommendation/åsikt. Ungefär i stil med det du skrivit, alltså. Jag vet inte riktigt hur och när och i vilken form eller om det behövs... men jag får ofta känslan av att något sådant skulle behövas för att höja den allmänna kunskapsnivån i transport-samhällsekonom-skrået. En del kunde vara nyskrivet, en del kunde vara återutgivningar av typ gamla rapporter (eller delar av dem) som förtjänar att spridas till en större krets. Rätt vag idé ännu, men värt att fundera över tror jag.

Joakim J:

Jag tror att du är inne på rätt spår. ASEK, med det vetenskapliga rådet som “kvalitetsgranskare”, tar fram förslag till kalkylprinciper och kalkylvärden att tillämpa på transportområdet. I varje ASEK-omgång sammanfattar man kunskapsfronten, föreslår nya principer/värden och pekar ut områden som kräver fortsatt FoU. Men där tar det ofta stopp. Efter 3-4 år startar en ny omgång och slutsatserna bli ofta desamma som vid föregående omgång; den nya kunskap som tagits fram under senare år är inte tillräcklig för att revidera gällande kalkylvärden (man tillämpar ofta en försiktighetsprincip) och därför görs endast indexuppräkningar och man pekar återigen ut områden som behöver fortsatt forskning. ASEK är inte rätt forum för att vare sig sprida kunskap eller föra löpande diskussioner/debatter kring den SE kalkylens begränsningar och potentiella förbättringsområden. Jag saknar ett forum för kunskapsspridning och debatt som är mer kontinuerlig och som inte begränsas av de ramar som gäller för ASEK. ASEK lägger t.ex. sin tyngdpunkt på infrastrukturinvesteringar och det förs inga djupare diskussioner kring den praktiska tillämpningen av ASEK:s principer. Arbetet med modellutveckling diskuteras endast översiktligt och de frågeställningar kring den praktiska tillämpningen som t.ex. diskuteras i Banverkets beräkningshandledning och Vägverkets Effektsamband beaktas sällan. Det iterativa samspelet mellan de rekommenderade kalkylvärdena/principerna och den praktiska tillämpningen fungerar inte optimalt idag. Så visst finns det ett stort behov av ett nytt forum för löpande kunskapsspridning och debatt. Varför inte en motsvarighet till Ekonomisk Debatt, men med tydligare koppling mot samhällsekonomi-transporter?

Gunnar I:

Diskussionsskrifterna du skissar på borde väl vara en serie som uppdateras inför varje ASEK-omgång? Alltså, alldeles oavsett vad ASEK tycker och beslutar om olika parametrar så skulle det finnas en bilage-serie som ger en uppdatering av forskning kring de olika parametrarna/frågeställningarna. Frågan om hyperbolisk diskontering som Anders var inne på skulle t.ex. kunna tas upp i den bilaga som avser diskonteringsfaktorer. Eller så håller man serien bort från ASEK...

Jonas E:

Mitt intryck är att det görs och skrivs en hel del bra SEK-relevanta grejer som inte sprids eller publiceras tillräckligt mycket, och framför allt inte liksom "hålls vid liv" utan förlorar sig i historiens töcken. [...] Jag gissar att det inom CTS-miljön görs en hel del sånt där.

Förutom att uppmuntra folk att skriva "små" pm som diskuterar, sammanfattar, förklarar eller föreslår saker, så kunde man också i en sån skriftserie sprida denna typ av befintliga men ospridda rapporter i CTS namn, liksom....

Anders K:

Om pedagogiska skrifter: Om man har en smal målgrupp så kan det bli bra, och så får man hoppas att det spiller över på resten. Försökte inte SIKA skriva några sådana där skrifter, vill jag minnas?

Differentierade restidsvärden är ju trivialt. dynamiska effekter är dynamit. eller varför inte "lokaliseringseffekter/regionförstoring/arbetsmarknadseffekter".

Jonas E:

Hur differentierade restidsvärdena ska vara är inte trivialt. Folk som har småbarn har högre tidsvärden, liksom förvärvsarbetande, liksom stockholmare, liksom bilister - efter att man kontrollerat för inkomst. Ska det med i kalkyltidsvärdena? Ska alla ha samma tidsvärden? Men vi differentierar ju på korta/långa resor? Och förr i världen på ärende och färdmedel? Och om vi tillåter vissa skillnader - vilka är OK? Det här är en avvägning mellan att hålla sig till "SEK är aggregerad WTP"-utgångspunkten men ändå vilja bygga in vissa fördelningsaspekter (eller kompensera för vissa skillnader i köpkraft) enligt argumentet "allas tid är lika mycket värd". Extremståndpunkterna (rå WTP alt. inkomstkontrollerad WTP alt. alla samma tidsvärde) är ganska lätta att motivera och framför allt sedan härleda resten ifrån, men så fort man börjar tycka att man kanske ska ta hänsyn till vissa skillnader... då är det inte trivialt längre. Och mer filosofi än ekonomi (tja, för all del, välfärdsekonomi är ju typ det här). Men intressant.

Anders K:

Fördelningsanalysen får inte bestämma hur man ska göra ekonometrin. Använd bästa möjliga metod för att få fram en fördelning av wtp. Hur disaggregerat det ska vara är en ekonometrisk fråga angående överparametrisering mm. Disaggregera, icke-parametriska metoder och endogen segmentering. Sen kan resultatet användas i CBA med olika sociala vikter. Det är väl okej att vikta upp vissa grupper och ned andra, exempelvis sätta deras VOT lika, i den slutliga analysen. Hur dessa SWF-vikter ska se ut måste väl vara en politisk fråga? Jaja, i alla fall i huvudsak. Du kan också ge det till multikriterianalytikerna om du vill göra en analys hur din sociala preferensordning påverkar resultatet.

Alternativt kan filosoferna ha nåt att säga om "rättighetsargumentet", som egentligen kan skjuta ned hela den nationalekonmiska disciplinen....

Matts Andersson:

(1) Nya tidsvärdesstudien ger möjligheter att differentiera tidsvärden. Det är dock ingen sedan Transeks jämställdhetsprojekt 2005/06 som tittat på frågan ur ett principiellt perspektiv, dvs. om man bör göra det (det har kommit in lite texter i ASEK 4 om det, men de är ganska rakt av plankade/bygger på vår rapport). Borde dra igång ett projekt om detta alltså.

(2) Uppräkning av tidsvärden över tid. Frågan aktualiserades igen av att HEATCO rekommenderade det, på ett möte om HEATCO på VTI för 1-2 år sedan var alla (VTI, SIKA mfl) ense om att det borde göras, men inget har hänt sedan dess mig veterligen. I ASEK 4 står att detta är en modellfråga, vilket inte stämmer. Bakgrunden till att ASEK 1-3 inte rekommenderade det är en utläggning av Hultkrantz att den skulle påverka räntan (vilket jag menar inte heller stämmer)

(3) Sist men inte minst, metodiken för godskalkyler för järnväg ... Först användes den bara i ”lobbyingsyfte” och kritiserades av BV HK och SIKA, nu har den till min förskräckelse blivit officiell. CTS borde starta ett projekt som försöker ta fram en ny metod.

Jonas E:

Vad gäller 1 undrar jag om man inte skulle starta med någon form av rundabordssamtal. I viss utsträckning är det en "vetenskaplig" fråga, men i minst lika hög grad en "filosofisk"/"etisk", eftersom det handlar om vilka skillnader i WTP vi är beredda att acceptera. 3 - metoden blev sanktionerad av SIKA i höstas. Principen funkar så länge man har "perfekta" kostnadsfunktioner, utan den typen av dold information alt. preferensskillnader (el dyl) som i en logitmodell representeras av "slumptermen". Och den förenklingen är ju rätt halsbrytande och kan ge rätt egendomliga resultat. Helt klart en väsentlig uppgift både att reda ut vad som händer (någorlunda lätt) och vad man borde göra i stället (svårt).

Camilla Byström:

Två saker som jag gärna ser att fokusområdet ägnar sig åt är:

(1) att ta tillvara på resultat av befintliga värderingsstudier och kommer med rekommendationer av tillämpning

(2) frågan om vilka värderingar som tagits fram och som innehåller internaliserade effekter och hur dessa värderingsstudieresultat ska tillämpas