Cykel är ett utmärkt färdmedel på många sätt - snabbt, billigt, yteffektivt, ingen miljöpåverkan. Föga förvånande finns det därför skäl att man får "mycket tillgänglighet för pengarna" genom att satsa på förbättringar för cyklister. Jag misstänker att det borde läggas mer pengar på cykelförbättringar än vad som görs idag, även om det än så länge är en obekräftad misstanke.
Men inte sällan hör man folk argumentera för cykelförbättringar med argumentet att det minskar biltrafik, och därmed minskar bilköerna och är bra för klimatet. Dessvärre verkar den effekten vara rätt liten. I det här lilla pm:et har Maria Börjesson och jag undersökt hur många bilresor till, från och i Stockholms innerstad (där ju de värsta trängselproblemen finns) som någorlunda lätt skulle kunna ersättas med cykelresor, och svaret är, i korthet "deprimerande få" - eller åtminstone "färre än vad många verkar hoppas".
Betyder det att det är meningslöst att med investeringar och andra åtgärder förbättra möjligheterna att cykla? Absolut inte! Meningen med förbättringar av transportsystemet är trots allt inte i första hand att förbättra miljön, utan att göra det lättare att ta sig från en plats till en annan. Goda resmöjligheter är inte bara viktiga för människors livskvalitet, de är också en förutsättning för en välfungerande arbetsmarknad och bostadsmarknad. Cykeln har stora möjligheter att spela en ännu större roll i transportsystemet än vad den gör idag, och därigenom bidra till att människor lätt, enkelt och billigt kan ta sig mellan hem, arbete, skola och fritid. Så låt oss börja se cykeln som det den är: ett av de kostnads- och yteffektivaste transportmedel som vi har – inte ett sätt att avhjälpa biltrafikens avigsidor. Cykeln har tillräckligt med egna kvaliteter för att inte behöva motiveras med ett annat färdmedels nackdelar.
PM:et tillkom med anledning av TV4:s nyheter ställde en fråga. Här kan man se TV4:s nyhetsinslag. Sedan följde SvD upp det på sin ledarsida (sen kan man tycka olika om SvD:s mer långtgående partipolitiska slutsats).
Och för att vara tydlig: det som vi tycker är "rätt" svar på frågan "Om man nu inte minskar biltrafiken nästan något - är det värt att satsa på cykling ändå?" är "Ja, det kan det förmodligen vara ÄNDÅ. Men motivet är att det förbättrar tillgängligheten - inte att det förbättrar miljön eller minskar bilköerna (i särskilt hög grad)". Som sagt: Meningen med förbättringar av transportsystemet är trots allt inte i första hand att förbättra miljön, utan att göra det lättare att ta sig från en plats till en annan. Vilket är ett alldeles utmärkt mål i sig.
(P.S.: Till dem som retar sig på den tvetydiga syftningen i ordet "cykelförbättringar" - ja, jag vet, det är inte "bättre cyklar" jag syftar på, men jag hittade inget annat kort och bra ord...)
tisdag 11 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Men brukar inte cykelresor koncentreras till rusningstiden morgon och eftermiddag/kväll? Det kanske ger större effekt på köerna då?
SvaraRaderaI Köpenhamn utgör cykeltrafiken 38% av innerstadstrafiken kl 06-18. Men i maxtimmen i riktning mot stan utgör cyklingen över 50% av fordonstrafiken.
Källa Færdselstællinger og andre trafikundersøgelser 2003-2007
Hej!
SvaraRaderaIntressant PM. Ett par tankar som dök upp:
Jag kan tycka är att beräkningarna har varit lite väl restriktiva på vilka resor som är möjliga att genomföra med cykel. Inköp av livsmedel är en utmärkt uppgift för en cykel. Lika så hämtning och lämning av barn. Att exkludera dessa två kategorier av resor tycker jag är fel.
Sedan kan man också diskutera huruvida det är ett korrekt antagande att det för hälften av bilresorna finns restriktioner som gör att bilresan inte går att ersätta med en cykelresa. Att inte kunna cykla av medicinska skäl är sällsynt. Det är också ganska sällan man fraktar gods av sådant slag att cykelväskor eller lastcykel inte räcker till.
Hur hade siffrorna sett ut om vi antar att hämning/lämning och handling sker med cykel? Samt att andelen resor med restriktioner är 10%?